lördag 31 mars 2012

Påsk marknad


Idag och igår har jag jobbat i butiken. Vi har haft påsk marknad. Väldigt mycket kunder har handlat inför påsk. Förutom ägg även tunnbröd, sill, potatis, kalkon m.m. Av alla kunder som har handlat av mig under alla år så är de allra flesta nöjda. De uppskattar butiken och servicen. Det är väldigt uppmuntrande när de säger det. Ofta tror jag att det är så med de flesta av oss att vi tänker mycket positivt om andra och olika sammanhang vi hamnar i, men alltför sällan säger vad vi tycker....Jag borde bli bättre på det, nåt att jobba vidare på! Besök Gårdsbutikens hemsida här



Några kunderna har blivit som ens vänner. Man pratar om väder och vind men man delar även vardagen, glädje och sorg. Förra våren funderade jag på varför en kund såg så blek och sjuklig ut. I början av sommaren berättade frun att han hade obotlig cancer. Nästa gång han kom för att handla kunde jag ge honom en kram. En annan kund och jag stod och pratade i höstas om att hon skulle ut på dans senare på kvällen. Hon berättade för mig vilka kläder och smycken hon skulle ha och att hon hoppades få träffa en man som hon blivit förtjust i. Jag lovade att hålla tummarna för henne den kvällen. Idag träffades vi igen. Jag fick bjuda henne på en kopp kaffe och hon köpte bröd. I morgon är det dans igen. Hon skulle gå om hon vågade...


Mod är att göra det du inte vågar.
Där det inte finns rädsla finns heller inget mod.

onsdag 28 mars 2012

Mysig måndag!

Maja och Anton

Den här veckan började jag med att ha en mysig måndag kväll. Först fick jag mysa med mina fina syskon barn Maja 8 år och Anton 6 år. Vi spelade spel, tittade på barn tv, läste böcker och fikade. Hundarna Harry och Doris fick följa med och det gillade både hundarna och barnen. Ömsesidig kärlek!! Jag fick skriva i Majas kompis bok, vilken ära! Hade själv en sån i 8 års åldern och det var en speciell bok...Namn, ålder, hårfärg, intressen skulle jag fylla i. Och vad man vill bli när man blir stor...Jag ville bli sjuksköterska och Maja vill bli hårfrisörska eller hund skötare. 


moster Elin och Maja


Maja går och väntar på att hon ska få sova över hos mig. För det har vi tummat på. Det gjorde vi i somras..
Några månader senare fick jag ett sms. Det var Maja som undrade när det skulle bli av det som vi hade tummat på? Åh, jag kände mig som en svikare att jag inte hade ordnat det. Nu har det gått väldigt länge sen vi tummade och ingen övernattning har det blivit än. En orsak till det är att Maja har skilda föräldrar och bor varannan vecka hos sin mamma Sofia. Och att jag jobbar var 3:e helg. Men trots allt så måste det bli ett tillfälle snart. Alla vill vi att löften ska hållas och barn brukar vara väldigt noga med det! 


Harry och Maja


Jag har funderat på om Maja tycker att det är besvärligt att ha 2 hem. Ganska nyligen så frågade jag henne om det: `Det går bra! svarade hon, så självklart det lät för henne. Svaret lugnade min oro. Hon är en trygg tjej som har 2 kärleksfulla hem!

Andreas och Ida


Måndags kvällen avslutades med barnbarns-mys. Victor kom med mamma Ida och pappa Andreas för att sova hos oss. Deras toalett var tillfälligt ur funktion. Vilken mysig start på denna vecka! Bättre kan det nog inte bli.!...

söndag 25 mars 2012

1440 minuter

Victor

Varje dag har exakt samma antal minuter, 1440 st. Hur många fler skulle jag vilja ha om jag fick önska? 20,40,60 extra minuter? Skulle jag bli stressad av att få mer tid? Skulle det hjälpa mig i långa loppet om jag kunde skapa en extra timme per dag? Jag skulle förmodligen fylla den med en massa aktiviteter! Det går inte att spara tid, även om jag skulle vilja, utan bara göra slut på den. Både du och jag har fått människor runt omkring oss som vill ha av våran tid. Som tur är vill vi kanske ge många av dem den dyrbara tiden? Till Victor, mitt barnbarn ger jag mer än gärna bort mina vardagliga minuter. När jag lägger allt annat åt sidan för att vara med honom försvinner tiden snabbt och helt plötsligt har en hel dag försvunnit. Han får min tid och jag får ny kraft och glädje!Ibland väljer jag att lämna mina egna måsten för att istället hjälpa nån annan. Då brukar det märkliga hända att jag får mer energi att sen ta itu med mitt eget.


 Trysunda

Finns det tid att drömma? Absolut att det gör. Men tid att förverkliga drömmar säger vi ofta att vi inte har. Det ska vi göra sedan...när barnen vuxit upp, ekonomin är bättre eller vi har fått pension.
Jag och Lars är både drömmare och drömfångare. Vi har hjälpt varann att fånga och förverkliga våra drömmar. När jag skrev mina sånger peppade han mig att spela in dem och göra en skiva. Det gjorde att jag vågade.




Jag minns en gång när vi pratade om en av hans drömmar och jag sågade ner den totalt. Hans besvikelse på mig gjorde att jag då bestämde mig att aldrig mer säga nej i ett första läge utan lyssna och låta drömmen vila och gro. Ska den förverkligas kommer det att visa sig på ett eller annat sätt. 
Ibland händer det saker som är så overkliga att vi säger: Jag måste drömma, det här är för bra för att vara sant! Det kanske inte är en dröm som blir verklighet utan bara livet som överraskar. Då gäller det att strunta i att sekunderna tickar och försöka tänka: Detta är livet! Som Carola sjunger: `Det är dagarna som går, dagarna som går som är livet´

Några av mina tankar här har jag citerat ur en bok: `Lyckas med jobbet utan att misslyckas med livet´, av Rob Parsons.

onsdag 21 mars 2012

Sri Lanka barnen

Susie mitt bland barnhems barnen
En av mina fina vänner är adoptiv barn. Hon heter Susie och är född i Sri Lanka. I morgon ska hon bjuda mig på fika och det ser jag verkligen fram emot! Vi har känt varann i snart 30 år. En vänskap som jag är otroligt tacksam över! Susie är en person som jag alltid kan lita på. Hon är ärlig, och säger vad hon tycker, men är ändå väldigt ödmjuk. Omtänksam och generös! Hon har ett stort hjärta för alla människor, och för mig.... Susie och hennes 2 syskon var väldigt små när deras pappa lämnade familjen. När hon var 4 år lämnade hennes mamma bort henne och storebror Lalith till ett fosterhem. 9 år gammal fick hon flytta till ett barnhem, utan storebror som stannade hos fosterfamiljen. När hon var 10 år adopterades hon av svenska föräldrar och flyttade till Örnsköldsvik.  2 år senare fick Susie bo med storebror igen, i Sverige! Hon säger till mig att hon alltid har varit anpassningsbar och därför inte känner sig rotlös. Hon tror att allt hon varit med om haft en mening. Hennes svenska mamma Britta sa alltid: Du har ett starkt psyke. Jag håller med henne. 

syskonen Susie, Lalith och Titti
Av en tillfällighet kom Susie i kontakt med ett barnhem på Sri Lanka. I januari besökte hon barn hemmet och hade då med sig pengar och annat som hon samlat in. En dröm har blivit verklighet...att kunna göra nåt för barnen på Sri Lanka. Cirkeln sluts nu när hon får vara med och ge tillbaka det som hon själv fick som barn! Hon hoppas kunda återvända 1 gång varje år. Jag och Lars åker gärna med nån gång, om 2 år kanske...tills dess kan vi vara här i Sverige och hjälpa henne.


 Vi har börjat med att bli fadder föräldrar. 700 kr / år betalar vi och då får barnen på barnhemmet mat. Det känns så bra att bli påmind om vad bra jag har det. Tänk att det inte behöver vara krångligt alls för mig att ge av det lilla jag har. Några knapp tryckningar på min dator så var det fixat! Nu gäller det bara för mig att leva den här vardagen utan suckar och stön. Försöka ge tacksamheten och glädjen över mitt liv 100 % utrymme!


  Läs mer om barnhems barnen här och bli fadderförälder du me´! 


        

måndag 19 mars 2012

Sjunga i kör!

Nytt Liv 2012- återträff i Öviks Pingstkyrka
I lördags var jag på en åter träff med min gamla ungdomskör Nytt Liv. Vi var ca 100 pers. som övade 70, 80 och 90 tals låtar hela dagen. På kvällen hade vi fest med god mat och roligt värre!! Vi sjöng och spelade på söndagens gudstjänst i Pingstkyrkan/Örnsköldsvik. Det var en nostalgi-glädje-supergemenskaps stund. Och vi trodde alla att vi var typ 16 år.....
Kören startade för 38 1/2 år sen och jag började 7 år senare. Jag var yngst av alla, bara 12 år. Göran, körledaren gav mig dispens. Åldersgränsen var 13 år....Kommer inte ihåg varför han frågade mig. Kanske ville han ha en ny solist. Jag hade ju tränat sen jag var 5 år och sjöng solo på söndagsskole- avslutningar och i barnkören. Jag fick fortsätta att träna på att uppträda med sång och det var och är så fantastiskt roligt! Körgemenskapen var otroligt viktig, som en extra familj. Vi spelade in skivor, 3 st, åkte på resor, spelade musikaler, sjöng på varandras bröllop och gjorde väldigt mycket busigt!

Jag tror att det är många i Sverige som har tränat sig på att sjunga, spela och uppträda i våra kyrkor. Många  av dem försörjer sig på musik idag, tror jag i allafall....

Sjung dig frisk!
Att sjunga i kör kan vara rena hälsokuren. Kroppen syresätts. Spänningarna släpper och stress hormonerna minskar. ( citerat ur artiklar i Expressen,) läs mer här

Skivomslag till Nytt Livs 2:a skiva 

måndag 12 mars 2012

Elin, min lillasyster.

Vårblomning i Kungsträdgården
Jag har 4 yngre syskon, 2 systrar och 2 bröder.

Min yngsta syster Elin har jag skött om sen hennes första dag. Jag fick vara med när hon föddes! Spännande...15 år och en stolt stora syster. Länge var jag som en extra mamma åt henne. Det var väldigt roligt! Hon blev moster till mitt första barn när hon var 5 år. Hon var en stolt moster och jag tror att hon tyckte att det var väldigt roligt! Hon har varit som en stora syster till mina barn. Elin väntar sitt första barn till sommaren. Jag längtar efter hennes bebis! Det bli 8 gången jag får ett syskon barn, 3 av dem är Lars syskon barn men de känns som mina med. Om ens hjärta kunde delas in i olika rum så skulle syskon barnen finnas i ett av dem! När Elins bebis är född ska hon och jag promenera med var sin barnvagn. Hon med sitt första barn och jag med mitt första barnbarn! Vi har skrattat åt våran plan. För vem av oss hade kunnat tro att vi med 15 års ålderskillnad ska få mysa runt med barnvagnar?


Elin har precis som jag sjungit lika tidigt som hon kunde prata. När hon sjunger är jag en av dem som sitter på första raden och njuter maximalt. Hennes utstrålning och sångglädje är nåt speciellt! Hon är min stora förebild och jag beundrar henne väldigt mycket. Vi har sjungit mycket tillsammans. En av gångerna var när jag spelade in min skiva. Det är jag väldigt glad och stolt över, för det vi gjorde tillsammans blev så bra!

Snart är det sommar! Då ska jag sjunga för Elins bebis. Sen går vi ut med barnvagnarna och myser...

söndag 11 mars 2012

Svärmor



Idag har jag firat svärmor Berit som fyller 76 år. Hon har delat min vardag väldigt länge. Vi bor på samma gård sen 23 år tillbaka. Hon har alltid varit som en bästa vän. Uppmuntrat, tröstat, lyssnat, peppat, varit väldigt förstående, hjälpsam och generös! Ibland har vi bråkat och sen sagt förlåt. Vi har delat glädje och sorg, med och motgång. Precis som vänner brukar göra. Jag brukar köpa blommor till henne, inte bara på födelsedagen. Egentligen tycker jag hon är värd alla blommor som skulle kunna rymmas hemma hos henne. För hon har varit drabbad av sjukdom i 47 år och på senare år värk och olika operationer i knän, händer och axel. Ofta känner hon sig oduglig, `knövlig´som hon kallar sig själv. Jag brukar säga emot henne för hon duger i all sin enkelhet och hennes omsorger om mig och min familj vill jag inte vara utan,säger jag åt henne. Då brukar hon fälla några tårar, och jag med. Efter en lång och varm kram kan både hon och jag skiljas för en stund. Kanske ses vi igen nästa vardag....






`En vän är den som känner dig som du är. Förstår var du har varit. Accepterar vad du har blivit och ändå
 varsamt låter dig växa´.

fredag 9 mars 2012

Utmattnings depression






I går besökte jag vännen Zanny. Första gången vi möttes var för 3 1/2 år sen när vi båda vårdades på samma sjukhusavdelning. Hon har levt med sin sjukdom i hela sitt vuxna liv. Jag drabbades första gången när jag var 35 år, i utmattnings depression. I min vardag märks det att jag har sämre minne, koncentrations svårigheter och liten stress tålighet. Förmodligen får jag leva med detta resten av mitt liv, sviterna av min sjukdom. Jag hoppas att jag aldrig mer ska drabbas av ångest, mörka tankar och sömnproblem. Försöker fylla vardagen med ljusa tankar och mycket glädje! Om du är orolig att vara på väg att bli utmattnings deprimerad/utbränd eller känner nån som du oroar dig för. Sök hjälp i tid, för återhämtningen tar längre tid ju längre du väntar.

                                                       

                                                          Symtom:  
                                                          Minnes och koncentrations svårigheter.
                                                          Försämrad problemlösnings förmåga.
                                                          Känsloutbrott t.ex gråt attacker, raseri anfall.  
                                                          Överkänslighet mot ljus och ljud.    
                                                          Nedstämdhet/ hopplöshet/ uppgivenhet.  
                                                          Sömnsvårigheter med insomning, vakna för tidigt.                                                            
                                                         
                                                         Om du vill läsa mer om utmattnings depression , klicka här                            http://www.netdoktor.se/depressio_PageId=783/n/?





                                          Zanny tycker precis som jag om att skriva.
                                          Hon har gett mig tillåtelse att skriva ner en av  
                                          hennes fina dikter.                                                                                                                                                                    

                                          Kaffetåren
                                         Längtan och oro är mitt arv.
                                         Ett arv som fängslar och stänger in.
                                         Där pauserna är få och ibland ouppnåeliga.
                                         Men så bryts mönstret och nuet ändrar karaktär.
                                         Jag möter min granne och vi tilltalar varandra.
                                         Hon har saknat mig, säger hon.
                                         Jag har omgetts av ett hav av ångest.
                                         Men det säger jag inte, tycker bara
                                         det är så roligt att se henne.
                                         Hon bjuder in till en kopp kaffe.
                                         Långsamt, långsamt öppnar sig en ny värld
                                         med sin varma medmänsklighet.                                                                                         

                                                                               



torsdag 8 mars 2012

Akuten

Igår avslutades min dag på akuten. Jag åkte dit med Lars som även han halkade på en isfläck. Det gick sämre för honom än för mig( halkade förra veckan). 3 v. sjukskriven med kryckor. Inget brutet men en rejäl stukning och ny undersökning om en vecka. Konstaterade att mina besök på akuten har blivit 15-20 st genom åren. Har åkt med mig själv, 4 barn 1 make och 1 svärmor. Allt får gallstensanfall, avklippt tå, lunginflammation och sy sår m.m. Igår plågades jag av att se Lars ha så fruktansvärt ont. När läkaren undersökte honom gick jag till slut ut. Att se nån man älskar lida är nåt av det värsta man kan vara med om! Tänker på hur fort ens vardag kan förändras. Från det vanliga, allt rullar på, till en omställning och nåt ovanligt. Nu drabbades Lars av nåt som troligtvis kommer att läka bra men kommande dagar blir ändå annorlunda och inte smärtfria. Jag borde uppskatta min vanliga vardag mer och inte gräva ner mig i allt möjligt! Min familj är hela min värld!

`För världen kanske du bara är en enda människa...men för en människa kan du vara en hel värld´

tisdag 6 mars 2012

New York

Wall Street
Den senaste veckan har jag fått hälsningar och bilder från min vän Helen som semestrar i USA.
För 1 år sen var jag där, i New York  med Lars och våra 2 äldsta barn, Jenny och Ida. Jag vill åka tillbaka! En fantastisk stad att uppleva!
Broadway
Jag hade 2 saker som jag väldigt gärna ville göra där. Gå på gudstjänst och på musikal på Broadway. Jag fick göra båda! Det går inte att säga att de toppade nån 10 i topp lista för allting var stort, mäktigt och speciellt där. Men gudstjänsten fick mig att stor gråta för atmosfären i den stora teaterlokalen ( där församlingen firade gudstjänst) var så otroligt speciell. Mamma Mia musikalen fick mig att njuta och minnas min barndoms bästa musik!
China Town
Första dagen besökte vi  China Town. Vi trodde att det skulle vara snabbt genom promenerat men vi misstog oss kan man säga. Kvarteren som såg ut så här ville aldrig ta slut. Kinesiska affärer och kineser/japaner överallt. Dessutom upptäckte vi ganska fort att NY är väääldigt mycket större än man kan tro. Det är inte som att gå runt i Stockholm direkt...Vi hade ont i fötter och benhinnor i flera dar!

Lunch

Matportionerna i NY var gigantiska! Det såg inte alltid så aptitligt ut men smakade alltid gott.
Jag saknade ofta grönsaker...
Lego-Frihetsgudinnan
 En av höjdpunkterna var att besöka Toys R´ us.Leksakernas leksaksaffär. Där fanns verkligen allt ett barn kan önska sig! Vi uppskattade besöket väldigt mycket och kände oss som barn på nytt!
Central Park
 Nåt som har grävt sig djupt in i minnet och som jag tänker på ibland är när vi mötte en uteliggare i en tunnelbanevagn. Mannen hade sina byxor och skor nerkletade med sin egen avföring. Han satt ensam längst bak och stanken i vagnen var det värsta jag någonsin har känt! Jag var tvungen att gräva ner munnen och näsan i min sjal för att kunna andas normalt. Jag skämdes över mig själv där jag stod och kämpade med att uthärda lukten.

Utsikt från Empire State Building
 Det var jobbigt att se en människa så förnedrad. För jag var inte den enda som höll för näsa och mun. Det gjorde nästan alla i vagnen! Hur kan en del människor ha en så fruktansvärd vardag när jag och de flesta av oss får ha det så bra?
Jag är otroligt glad och tacksam att jag hade möjligheten att kunna besöka NY och förhoppningsvis kommer jag att återvända dit nån gång!



måndag 5 mars 2012

Victor-glädje!

Igår fortsatte jag träna på att vara ledig och fylla dagen med `bli-glad av-saker´. Jag ringde efter barnbarnet Victor 8 mån. Han bor bara 800 m ifrån mig så det var enkelt att ordna. Att vara med Victor går egentligen utanför `bli-glad-av-listan´. Han ger mig precis det som jag hade hört om innan jag blev mormor, men som inte går att fatta innan. Så enormt mycket glädje och känsla av stolthet! Det jag känner för mina barn men på nåt konstigt sätt ännu mer eller utanför det som går att greppa...Allt han är och gör blir så märkvärdigt stort och jag är så tacksam och glad att han finns i min vardag.

På kvällen fick resten av familjen, barn med respektive komma och mumsa på grillad kalkon. Årets första kalkon grillning smakar alltid fantastiskt gott!!


Victor 3v. 1:a båt turen.




Victor 7 mån.

lördag 3 mars 2012

Solig bakdag

Ännu en ledig dag! Jag jobbar var 3:e helg så det bli att fortsätta träna mig på att vara ledig idag... Tror jag ska fylla den här dagen med sånt som jag blir glad av. En hund promenad i solen, med broddar. Baka matbröd ska jag nog ta och göra. Det är så länge sen jag gjorde det och det smakar ju så gott med hembakt bröd! Kanske tar jag med mig lite bröd till min vän och hennes dotter i eftermiddag. De kämpar med kronisk sjukdom och är mina hjältar. De har för alltid lämnat fotspår i mitt hjärta!

`Det finns människor som kommer in i våra liv och lämnar det igen. Det finns också människor som stannar en stund och lämnar fotspår i våra hjärtan. Och vi blir aldrig mer de samma.´


fredag 2 mars 2012

Lediga Fredag

Idag är jag ledig från mitt jobb som äggproducent och gårdsbutiksinnehavare.
Men jag funderar över hur jag ska klara av att vara ledig när jag är ledig?
Inte så enkelt för nån av oss skulle jag gissa men ofta väldigt svårt som företagare. Det är en livsstil att driva företag, både på gott och ont. Alltid ligga steget före. Planera och drömma. Bli frustrerad och känna oro. Bli glad och känna framtidstro.
Så idag ska jag försöka att inte tänka på ägg och kunder, stundvis iallafall...

En promenad i solen med hundarna skulle vara skönt men nu vet jag inte om jag vågar mig ut på vägen. I morse ramlade jag på en isfläck när de skulle ut på morgon ratsningen och en vurpa till känns inte så lockande.

Får se om jag lyckas lägga ut bilder idag, verkar krångla lite så det blir ingen titt i hönseriet just nu . En titt i Gårdsbutiken får du om du klickar här:

På mitt kylskåp hänger en text som är så sann men så svår att leva efter:

`Varje människa orkar bära en enda dags strid.
Det är inte dagens upplevelser som tynger våra axlar mot jorden.
Det är när du och jag bär bördorna av gårdagens misstag, skuld och bitterhet och morgondagens ovisshet, rädsla, och prestationskrav som våra krafter sviktar. Lev bara en dag i sänder´

Efter 43 år så tränar jag mig på detta forfarande, kanske lär jag mig aldrig det. Men då har jag iallafall försökt.

torsdag 1 mars 2012

Nu startar mitt bloggande!

Nu ska jag testa om mitt bloggande kan bli roligt både för mig och för er som vill följa mitt vardagsliv.

Varmt Välkomna!